Svenska elevers problemlösningsförmåga under snittet.

I går presenterade Skolverket den delen Pisaundersökningen som mäter elevers problemlösningsförmåga. Undersökningen visade att svenska elever var sämre på att hantera interaktiva uppgifter som kräver att man kontrollerar och reflekterar. Svenska elever ligger klart under snittet i OECD.

Wow återigen något som stärker min övertygelse om att det jag pysslar med är väldigt rätt! 

 Ordet den140402/TO

Varje samhällsinriktat program och så gott som varje nyhetssändning har den senaste tiden avhandlat den svenska skolan och dess dåliga resultat. Matematiken har oftast fått bära hundhuvudet för detta misslyckande. Nu finns det som sagt fog för detta ansvar då mätningar såsom Pisa och Tims visar på en stadig nedgång av de svenska elevernas matematikresultat. Senast i raden var det TV4 som i programmet Kalla fakta gjorde en jämförelse mellan matematikundervisningen i Hongkong, Finland och Sverige. En stor del av skulden till matematikmisslyckandet tillskrevs den skriftliga huvudräkningen och Birgitta Rockström fick så att säga stå till svars. Vid jämförelsen så snuddade man endast vid det faktum att en genomsnittlig elev i Hong Kong lägger ner tre till fyra gånger mer tid på matematik jämfört med en svensk genomsnittselev. De länder som är så kallade lyckade länder i matematik
Kina, Singapore, Hong Kong med flera har som regel relativt homogena klasser det vill säga med en relativt liten kunskaps skillnad mellan den bäste och den sämste eleven jämfört med en svensk genomsnittsgrupp. Medborgarna i dessa länder kopplar också på ett tydligare sätt ihop skolresultaten med ländernas utveckling och välfärd. Föräldrarna kräver att eleverna dagligen ska uppvisa resultat och informera om skolarbetet. Kort sagt upplevs skolan som viktigare i dessa länder. Undervisningen i bland annat Hong Kong är till stor del bokstyrd men eleven deltar mer aktivt då läraren plötsligt kan ställa frågor eller be eleven om en redovisning på tavlan då även de andra eleverna är delaktiga med både frågor och hjälp.
Detta mer elevaktiva sätt skulle säkert upplevas som kränkande I Sverige av de elever som riskerade att misslyckas med frågan eller redovisningen. Den finska skolans påverkan av beslutsfattarnas minimala reformationsiver kan med resultatet i handen endast tolkas som positivt. En läroplan och ett betygsystem ska inte bytas ut så ofta som i Sverige.
I det Finlänska samhället har kunskapen en central roll vilket bland annat visar sig då Finlänska bibliotek är mycket välbesökta jämfört med motsvarande nedläggningshotade svenska. Hur bryter vi då denna Svenska negativa trend och vad kan vi lära oss av de så kallade lyckade länderna?

• Samhället i stort (politiker, industri, medborgare) måste ta ett ansvar och propagera för vikten av goda matematikkunskaper.
• Föräldrarna måste engagera sig i sina barns studier till både innehåll och resultat.
• Skola och föräldrar måste med gemensamt ansvar hjälpas åt med läxor.
• Skolan verkar för någon form av föräldrautbildning om matematik.
• Undervisningen måste ändras till ett mer elevaktivt arbetssätt där förståelsen betonas.
• Variation och utmaningar i undervisningen.
• Klassrumsklimatet måste via pedagogerna ändras till ett mer tillåtande rum där alla elever vågar vara aktiva.

Ordet den 140325/TO

Wow! Återigen försöker makthavarna lösa en akut kris med ett infationsmässigt tänkande. I Finland är det konkurens om utbildningsplatserna vilket ochså innebär att de som till slut blir lärare inte är några dussinstudenter. I Sverige har vi haft många breddsatsningar de senaste tio åren SÄL, KUT mm. Inget ont till de som kämpat sig igenom dessa utbildningar men med rätt lönesättning från början skulle läraryrket vara lukrativt och dessa brandkårsutryckningar onödiga. Kvalite inom yrkesgruppen bygger vi bara om vi kan locka duktiga och intrsserade studenter att välja läraryrket. Med god lön och drägliga arbetsvilkor kan vi förmodligen skapa ett tryck på utbildningsplatserna och få en högre kvalite på fältet. Höj lönen ordentligt för duktiga lärare! Förmodligen är inte alla nu yrkesverksamma lärare så duktiga att de borde ha högre lön. Tittar man på resultat från olika mätningar så måste man tyvärr tillskriva några ur lärarkollektivet en viss skuld till de dåliga resultaten.

Ordet den 140313/TO